Månadens Ur

Ett utvalt föremål publiceras varje månad av moderatorn

Maj 2025

Klockänglar

Omslaget till en sortimentkatalog för år 1889/90 utgör månadens föremål. Det är en illustratör med väl utvecklad fantasi som utformat omslaget till katalogen.

Katalogen är märkt;.”Marc Bloch PREISLISTE 1889/90 La Chaux-de-Fonds”.

Familjen Bloch är en känd urmakarsläkt från Schweiz med flera representanter som verkat i olika företag inom urtillverkning m.m. Ett exempel är firma Bloch & Fils som tog ut flera patent avseende utformningen av urtavlor för fickur. En av deras modeller kallades för BIPLAN.

Se vidare i länken: https://watch-wiki.org/index.php?title=Bloch_%26_Fils

Källor :
Watch-Wiki – BIPLAN – BLOCH & Fils La Chaux-de-Fonds

Katalogen är i privat ägo

Bildgalleriet visar omslagets detaljrikedom.

April 2025

Urfabrikören och Bössmeden Johan Widerberg Kisa

Porträttbilden är unik då det sannolikt är det äldsta(?) kända fotografiet på en svensk urmakare. Johan Widerberg var enl. uppgift född 1780 i Kisa och avled 1863. Det välbevarade fotografiet tillhör Östergötlands museum som skriver följande om porträttet/Johan Widerberg;

”Ett ansikte från 1700-talet. Porträtt av urfabrikören Johan Widerberg. Född i Kisa 1780 som son till livgrenadjären Erland Widerberg och Ingeborg Jonsdotter. År 1806 gifte han sig i Kisa med Anna Stina Svensdotter. Äktenskapet skulle ge dem tre barn. Från 1814 bodde familjen i Äskebäck. Urmakare Widerberg bodde kvar när han i maj månad 1863 avled i av ålderdom.”

Fotografiet är enligt uppgift av s.k. ”Ambrotype”, en teknik som introducerades omkr 1850.
Porträttfotot av Johan Widerberg bör mot denna bakgrund härstamma från 1850-talet.

Johan Widerberg verkade under första halvan av 1800-talet och tillverkade ett antal säregna fickur.

Det är ingen slump att flera fickur av Johan Widerberg är avbildade i Gunnar Pippings bokverk; ”URMAKARE OCH KLOCKOR I SVERIGE & FINLAND”.

Det förekommer både skeletterade urverk och t.o.m fickur med glasbottnar (x) m.m.

(x) Katalogtext Urutställningen 1902:
”89. Silfver-Cylinder-Ur, boett med glasbottnar, tafla af silfver med infattade
bensiffror (0,059, sign. »Joh. Widerberg, Kisa» 1820; lärer ha tillhört Carl
XIV Johan).
Tillh. Professor P. D. Holm”

I samma katalog:
”90. Silfver-Ur, taflan inlagd med perlemo (0,57, sign. »Joh. Widerberg, Kisa»
1820?).Tillh. Öfverste Kammarjunkaren Frih. C. C:son Bonde.”

I bildgalleriet förevisas tre fickur.
Dels ett fickur med Karl XIV Johans initialer i orokloven och tablettsiffor, dels fickur no 46 samt fickur No 48. Det sistnämnda uret har Cylindergång vilket även framhävs på verkbottnens graverade skylt av silver.

Silverboetterna saknar stämplar men är sannolikt tillverkade av Widerberg själv som var en skicklig hantverkare. Han hade en förkärlek för att dekorera sina alster och det gällde enligt uppgift såväl fickur som ”bössor”.

Johan Widerbergs liv som hantverkare, var han gick i lära, familjeförhållanden och beskrivning av hans produktion av fickur och ”bössor” förtjänar en utförlig artikel i framtiden. Den som har mer information om Widerberg får gärna kontakta undertecknad.

Källor :
– Östergötlands Museum, porträttfotot samt citerad text
– URMAKARE OCH KLOCKOR I SVERIGE & FINLAND av Gunnar Pipping, Elias Sidenbladh och Erik Elfström. Tryckår 1995.
– Stockholms Auktionsverk, beskrivning samt fotografier fickur No 46.

Fickuren är i privat ägo medans porträttet tillhör Östergötlands Museum

Kompletterande text finns i bildgalleriet under resp. bild.

Mars 2025

Probérställ

Ställen finns i olika utföranden för både mindre och större urverk. De nyttjas av urmakare i samband med felsökning och justering.

Stora stället för pendylverk
Stället är tillverkat av Malmöurmakaren Per Bengtsson, f. 1875 -d. 1966. Urverket kan ställas in såväl i höjdled som horisentellt.

Per Bengtsson var en profilstark och skicklig urmakare. Han hade en fallenhet för egen tillverkning av verktyg och ur. Ett 20-tal golvursverk tillverkades efter pensioneringen.

Läs mer i artikeln författad av Bertil Norin som handlar om Per Bengtsson i TID-SKRIFT årgång 7.

Lilla stället för fickur
När det gäller fickur nyttjades probérställ även i samband precisionsreglage vid finjustering av spiral och balans.

I bildpspelet är ett fickursverk med cylindergång monterat som åskådningsobjekt.

Urverk av högre kvalitet än det som sitter i stället kan finjusteras i olika lägen utan att urverket behöver tas loss. Kulleden i botten medger att urverket t.ex. kan placeras med tavla ned, tavla upp, kl. 6 och kl.12.

Probérstället är sannolikt tillverkat under senare delen av 1800-talet. Kvalitén och detaljarbetet av de olika delarna är hög.

Källor :
TID-SKRIFT årg 7 – 2015
Ställen är i privat ägo.

Kompletterande text finns i bildgalleriet under resp. bild.

Februari 2025

Gångmodell ”SUFY 1954”

Gångmodell, ”Jan I. Persson SUFY 1954”.

Schweizisk ankargång.
Gången kännetecknas av att gånghjulets tänder har ”klumpfötter” till skillnad mot den engelska varianten som har spetsiga tänder.

Ankargången för bärbara ur uppfanns av engelsmannen Tomas Mudge omkr 1754. Det är ett gott betyg åt dess upphovsman att gångarten inom några decennier har nyttjats i 300 år i mekaniska fickur och fr.o.m sekelskiftet 1900 i mekaniska armbandsur.

Gångmodellen lär vara tillverkad av en duktig elev på Urmakarskolan i Borensberg. Samtliga delar, även de som ej syns, är utförda med stor omsorg. Lägg märke till de fint utförda skruvarna och den högklassiga förgyllningen av verkbotten. Spiralfästet med en fint utförd skruv med kullrig skalle och extremt tunn slits.

Uppgifter om Jan.I Persson saknas.
Undertilll är gångmodellen märkt; 13.12.1954.

SUFY= Sveriges urmakareförbunds yrkesskola.
Den dynamiska rektorn för Urmakarskolan i Borensberg, Sven Sandström, 1904-1997, uppmanade elever att tillverka fickur, gångmodeller, precisionspendelverk, delar, verktyg m.m., inspirerad av sin egen utbildning i Glashütte på 1930-talet.

Källor :
TID-SKRIFT årg 2015
Utställningskatalog ”Tid igen!” – Regionmuseet Kristianstad 2018

Kompletterande text finns i bildgalleriet under resp. bild.

Januari 2025

”Sergeant Edlunds klocka”

De första armbandsuren lanserades i slutet av 1800-talet och kundklientelet var i första hand damer. Det rörde sig om exklusiva ”smycken”. Det var först efter första världskriget (1914-1918) som armbandsuret slog igenom tack vare att de var så ändamålsenliga när det gällde att snabbt avläsa tiden i fält.

Ett till synes ansråkslöst armbandsur i silver från första världskriget kan dölja mycket historia.

Robert Engström (importören)
Herrarmbandsurets emaljerade urtavla med tidstypisk ”röd tolva” är signerad; ”ROBERT ENGSTRÖM STOCKHOLM”
Företaget grundades enligt föetagets hemsida 1832. Firmanamnet Robert Engström härstammar sannolikt från ett senare övertag av verksamheten under 1900-talet.
Idag säljs exklusiva ur på den välkända adressen Drottninggatan 32, strax intill Sergels Torg’

J. C. Breitmeyer La Chaux-de-Fonds (tillverkaren)
Företagets rötter härstammar från 1880 när James Calame-Robert grundade en egen urtillverkning i La Chaux-de-Fonds i Schweiz. Företaget som var känt för sin tillverkning av kvalitetsfickur överlåts 1892 till flera delägare. 1902 bröt sig den ena delägaren, Jules C Breitmeyer, loss och drev verksamheten vidare under eget namn. I reklam för J. C. Breitmeyer hänvisas till företagets rötter – James Calome-Robert.

Armbandsuret
Herrarmbandsuret har en tidstypisk silverboett med ”cuvette” (skyddslock för urverket) och visarställ via tryckstift strax under uppdragskronan. Det förgyllda urverket är av god kvalitet. 15 rubiner samt ankargång med kompensationsbalans och Breguetspiral.

Uret har nyttjats flitigt av tidigare ägare. En rengöring av boett, tavla samt urverk är kanske på sin plats, eller så får uret vara en ”tidskapsel” och bevaras i befintligt skick!

”SERG. EDLUND 1916”
Boetten har en sliten gravyr som avslöjar en del kring urets proveniens:

FRÅN
……….(?)AVDELNINGEN
TILL
SERG. EDLUND
PETITIONSMÖTET
. 1916 .

Vem var ”SERG EDLUND”?
Vilken roll hade Sergeanten vid petitionsmötet och i vilket sammanhang har han verkat för att förtjäna det fina armbandsuret och vilka var det som stod bakom gåvan?

Det har inte genomförts någon fördjupad undersökning ännu men gravyren avslöjar att det troligen rör sig om en svenskättad, eller åtminstonne skandinavisk, soldat som har fått uret fått uret i gåva under första världskriget. Den som vet mer och kan bistå med att tyda gravyren (……..AVDELNINGEN) får gärna höra av sig!

Källor :
Firma Breitmeyer;
https://mb.nawcc.org/threads/once-again-need-help-identifaying-a-watch.119327/

Firma Robert Engström;
https://robengstrom.se/klockor-stockholm-med-l%C3%A5ng-historia/

Kompletterande text finns i bildgalleriet under resp. bild.

Herrarmbandsuret tillhör en medlem i DGUV.

December 2024

”Kronometerkungen” Victor Kullberg fyller 200 år!

Victor Kullberg föddes på Gotland den 13 augusti 1824 och avled i London den 7 juli 1890. Han kom från en hantverkarsläkt med rötter i Östergötland. Fadern, Johan Kullberg, var gördelmakare och en fabror arbetade som guldsmed. Victor Kullberg visade inget större intresse för skolans undervisning men visade tidigt ett intresse för teknik och när fadern rådgjorde med sin bror, guldsmeden Nils Kullberg, föreslog denne att Kullberg skulle sättas i lära hos den erkänt skickliga urfabrikören Victor Söderberg i Visby.

Det var en lycklig slump att Kullberg hamnade under Söderbergs vingar eftersom denne hade påbörjat en hantverksmässig tillverkning av skeppskronometrar i Visby.

Verksamheten utvidgades och ett kungligt understöd var villkorat med att tillverkningen skulle bedrivas i Stockholm. Victor Söderberg etablerar sig i ”Gamla Stan” 1840 och tar med sig sin 16-åriga lärling.

Efter nio år hos sin läromästare var Kullberg väl insatt i de flesta arbetsmomenten kring tillverkningen av en skeppskronometer. Kullberg kompletterade sina kunskaper hos kronometerfabrikören Louis Jürgensen i Köpenhamn och det var en ytterst kompetent specialist som anlände till London – kronometertillverkningens centrum – 1850.

Kullberg visade tidigt vad han gick för och etablerade sig efter några år som en självständig kronometerfabrikör trots stenhård konkurrens. Kullberg slog omvärlden med häpnad och vann flest priser av alla för sina precisionskronometrar under senare delen av 1800-talet.

Med tanke på att Kullberg anses vara Sveriges mest berömda urmakare har Gotlands museum uppvaktats med syfte att få till en jubileumsutställning i samband med att det är 200 år sedan han föddes. Förslaget har inte rönt något gehör. Det finns dock preliminära planer kring ett föredrag om Victor Kullberg på Gotlands museum under hösten 2025.

Kronometer No 1652

Trots flera decenniers dokumentation kring Kullbergs ur så dyker det fortfarande upp överraskningar!

Den avbildade skeppskronometern, som leverades till Kullbergs landsman Urfabrikör Fabian Höglund i Stockholm 1873, har en sällsynt balans som endast är nyttjad i ett fåtal kronometrar. Kullberg kallar den i sin affärsbok för; ”a double rim auxiliary”.

Källor :

TID-SKRIFT årgång 9
Victor Kullberg – Kronometerkungen
Artikel Peter Borgelin

G.W. Linderoths Urfabrik
Jim Lundin & Peter Borgelin
ISBN 978-91633-2115-3

Guildhall London – Victor Kullbergs arkiv

Kompletterande text finns i bildgalleriet under resp. bild.

Kronometern tillhör en medlem i DGUV.

No 1652 med detaljer av högsta kvalitet. Lägg märke till den blåmnerade spärren för snäckan.

November 2024 – ”Flottarkärlek” anno 1952

N.O.S – New Old Stock – är beteckningen för äldre föremål som aldrig sålts eller nyttjats. Extra bonus är om även originalförpackning har bevarats. En drygt 70 år gammal kartong visar sig innehålla ett stycke svensk musikhistoria presenterat i form av en klockradio i miniatyr som inte har någon radiomottagare utan är ett enkelt väckarur med inbyggd speldosa.

”Klockradion:
Klockradion är tillverkad i bakelitliknande material som är tidstypiskt för 1950-talet. Originalkartongen med illustration av innehållet mäter lxbxh = 135x75x80 mm och ”Klockradion” mäter lxbxh = 120x50x70 mm. Radiomottagare saknas och har ersatts av en speldosa. Dubbla uppdrag, ett för urverket och ett för speldosan, som aktiveras via visaren för väckning i centrum av urtavlan. Speldosan kan stängas av via den förgyllda ratten på fodralet.

”VASA”
Klockradions urtavla är signerad ”VASA” vilket associerar till Dalkarlen Gustav Eriksson (1496-1560), grundaren av det moderna Sverige, mer känd som Gustav VASA. Många företag har genom historien nyttjat det berömda namnet som varumärke.

När det gäller klockor så fanns AB Claes Rydström – en svensk urgrossist som saluförde importerade ur under egna varumärket VASA. Företagets postadress var Kungsgatan 33 i Stockholm och de var en tid agent för Movado. Det är tänkbart men inte klarlagt om det är denna grossist som speicialbeställt klockradion från Schweiz i samband med det massiva genomslaget som ”Snoddas” fick i de svenska folkparkerna.

Speldosan
Speldosan är signerad ”THORENS”
Hermann Thoren grundar en fabrik för tillverkning av speldosor m.m. i Sainte-Croix i Schweiz 1883. Företaget börjar tillverka fonografer 1902 och fjäderdrivna grammofoner och redan 1928 erbjöds elektriska grammofoner. Företaget, som existerar än idag, anses som världsledande på högklassiga grammofoner. Thorens har även tillverkat cigarettändare m.m. Den omfattande tillverkningen av speldosor och automater har ägt rum ända in på 1980-talet.

Den mekaniska speldosan är ”programmerad” för melodin till sången ”Flottarkärlek”.

Urverket:
Urverket är signerat ”HERMANN RAPPAPORT SWISS”

Herra AG, Hermann Rappaport Clock Factory, finns noterad som verksam i Zürich 1944-1964.

Gösta ”Snoddas” Nordgren
I januari1952 är radioprogrammet ”Hylands hörna” veckans höjdpunkt när det gäller svensk radiounderhållning. En ny och minst sagt oväntad stjärna presenterar sig. Bandyspelaren Gösta ”Snoddas” Nordgren (1926-1981) sjunger sin blivande landsplåga ”Flottarkärlek”. Insatsen resulterade i en ”snoddasfeber” i Sverige. Fadern, Kalle Nordgren, var fiskhandlare och sålde även kondomer och fick med anledning därav smeknamnet ”Gummi-Kalle”. Gösta följde ofta med fadern och han fick öknamnet ”Gummisnodden”, som senare kortades ner till ”Snoddas”.

”Snoddas” var en känd bandyspelare i Bollnäs 1948-1957. Han var född i Arbrå i Hälsingland och var flottare, bandyspelare och sångare. ”Snoddas” har förärats med en relief på Brotorget i Bollnäs. Sången Flottarkärlek skrevs av Hugo Lindh och den var ”Snoddas” signaturmelodi. Han uppträdde som sångare ända fram till sin död.

Källor :
VASA: Adresskalender 1944, Utställningskatalogen TICK TACK – en utställning om klockor och tid.

Thorens: http://keithwright.ca/Thorens/Thorenspage.html, https://www.thorens.com/en/thorens-history-en.html

Gösta ”Snoddas” Nordgren; Gösta ”Snoddas” Nordgren – Wikipedia Gösta ”Snoddas” Nordgren – Wikipedia

Hermann Rappaport; Mikroilsk

Kompletterande text finns i bildgalleriet under resp. bild. Videofilm/filmer följer senare….

Föremålen tillhör en medlem i DGUV.

Oktober 2024 – AKTIEBOLAGET SVENSK NORMAL TID

Elektromekaniska väggur som erhöll rätt tid från KONGL VETENSKAPSAKADEMIENS OBSERVATORIUM

Citat från Vetenskapsakademiens årsbok 1903;

”— Undervisning har i likhet med föregående år meddelats åt studerande vid Stockholms Högskola i anställandet af astronomiska observationer och utförandet af astronomiska beräkningar. — Regelbundna tidssignaler hafva under året afsändts dels till Kungl. Flottans station i Karlskrona, dels till härvarande Centraltelegraf-station. Därjämte har A. B. Svensk Normaltid i och för reglering af de elektriska ur, hvarmed bolaget nyligen börjat tillhandahålla allmänheten, erhållit tillstånd å Observatorium för nämnda ändamål uppsätta ett med justerinrättning försedt normalur, som visat sig funktionera på ett synnerligen tillfredsställande sätt och enligt hvilket rättvisande tid genom elektrisk signal frän Observatorium delgifves bolagets centralstation, frän hvilken automatisk reglering af samtliga abonnentur utgår. — Almanackor och kalendarier hafva i behörig tid hållits allmänheten till hända.”

År 1879 erhöll Sverige enhetlig tid över hela landet. Mer om detta kommer presenteras av Johan Kärnfelt på föreningsmötet i oktober.

Det som kom att kallas för Svensk Normal Tid utnyttjades som varumärke för ett elektromekaniskt väggur som erhöll ”rätt tid” från Stockholms Observatorium.

Vägguren synkroniserades fyra gånger om dagen via en ledning ansluten till bolagets ställverk som var placerat i en vindsvåning på Regeringsgatan i Stockholm (bredvid NK). Ställverket var i sin tur kopplat till observatoriet vid Observatoriekullen i Vasastan, senare från det nya observatoriet i Saltsjöbaden. Systemet nyttjades för mängder av offentliga ur och även av vissa urmakare. Det utgick en årlig ”Abonnementsafgift” via ett avtal. Trots att antalet abbonnenter stadigt minskade så fanns systemet kvar ända till 1965 då det slutligen stängdes ner.

Källa: Artikel i STOCKHOLMS-TIDNINGEN 1965

Kompletterande text finns i bildgalleriet under resp. bild.

Föremålen tillhör en medlem i DGUV.

September 2024 – Citizen – ”A Conversation piece”

Bordständare, Citizen Japan

Delar till ett automatiskt urverk för ett herrarmbandsur svävar i någon form av glas- eller konstmassa. En utmärkt reklampelare för den japanska urtillverkaren Citizen som grundades 1924.

Tändarens rektangulära bas har facetterade hörn. Det är iögonfallande med alla svävande urdelar från ett isärtaget automatiskt urverk märkt ”CITIZEN 33 JEWELS”.

Det här exemplaret har enligt uppgift tjänstgjort som, skyltmaterial hos en urmakare i Sandviken. Ett snarlikt exemplar har samma urverk men delarna är inte identiskt placerade i konstmassan/glaset. Det är ingen slump hur de olika urdelarna är placerade – det finns en tanke bakom – men hur har det gått till?

Ett bra exempel på en s.k. ”conversation piece” med reklam. Ca 1970.

Bordständarens mått: 150x55x55 mm

Föremålet tillhör en medlem i DGUV.

Augusti 2024 – Gamla Rådhuset i Helsingborg

Rådhuset:
Redan år 1511 omnämns att det finns ett Rådhus i Helsingborg. Det lär ha legat i närheten av Mariakyrkan strax nedanför Landborgen. Byggnaden samt en stor del av stadens arkiv förstördes vid kriget 1676-79. Borgmästaren och övriga beslutsfattare huserade därefter tillfälligt hos olika fastighetsägare. Så småningom fattades det ett beslut om att bygga ett nytt rådhus efter ritningar av byggmästare Hans Henrik Wendoff och hovarkitekt Gustaf af Sillén. Byggnaden uppfördes på Stortorgets västra del, ungefär där Magnus Stenbocksstatyn står idag. Byggnaden, som invigdes år 1800, nyttjades som ”allmän rådstuga, magistrat, arkiv, sjötull och häkteslokaler”.

Byggnaden försågs med ett ”klocktorn” 1859. Staden växte och Rådhuset blev för litet. År 1897 invigdes det nya Rådhuset som finns kvar än idag. Det som i folkmun kallas för ”Det Gamla Rådhuset” revs i samband med att det nya uppfördes.

Målningar:
Det finns både fotografier och oljemålningar som visar hur det Gamla Rådhuset såg ut. Det fanns urtavlor på två sidor av ”Klocktornet”, dels mot sundet och dels mot Landborgen.

Tornuret
”Tornuret skänktes till staden av konsul Carl Johan Fredrik ”Fritz” Rooth sedan han irriterat sig över att Mariakyrkans tornur sällan fungerade. Det sattes upp på Rådhuset år 1859. När Rådhuset revs år 1897 uppfördes uret på Gossläroverket, där det användes till och med 1958-12-22. Det tillvaratogs vid rivningen av gossläroverkets gymnastikhus 1963-06-05″.
Källa Helsingborgs Museum – Carlotta.

Urverket:
Urverket med tillhörande träställning är försett med värdefulla upplysningar från installationsåret. I samband med att De Gamla Urens Vänner anordnade en urutställning i samarbete med Kulturmagasinet i Helsingborg 2011 uppmärksammades urverket som togs fram från ett magasin och utgjorde ett av huvudnumren på urutställningen. Det rör sig om ett säreget tornursverk med gjutjärnsstomme och stiftgång. Pendel och lod samt slagklocka saknas. En av urtavlorna är bevarade om än moderniserad/ommålad med arabiska siffror.

Urmakaren
Anders Funch, född 1806 i Rönne på Bornholm. I lära 1833 hos Fredrik Jurgensen i Köpenhamn.. Mästare 1834 (fickur med duplexgång). Erhöll stöd för förbättring av tornursverk från myndighet i Danmark. Anders Funch har tillverkat ett antal säregna tornursverk i olika utföranden. I bildspelet förevisas två andra exemplar. Anders Funch avlider 1864 i Köpenhamn.

Paul Christian Lou (Louw) var född i Rönne på Bornholm och gick i lära hos urmakare Hans P Ipsen i Rönne. 1843 anställs Louw hos Anders Funch som bl.a var verksam på Pilestraede i Köpenhamn. Louw lämnar Funch för Bornholm men återvänder 1851 och 1864 övertar Louw verkstaden efter sin tidigare arbetsgviare Anders Funch. Det antas att Chr Louw var ansvarig för färdigställande av tornuret i Helsingborg enligt påskriften på trästället. Christian Louw avlider 1879 i Köpenhamn

I bildspelet finns kompletterande text.

Källa: Jens Ingvordsen Urmagare i Danmark for år 1900. Anm. Bilder från annan källa anges vid resp. bild.

Juli 2024 – SVENSKA UR-UTSTÄLLNINGEN I STOCKHOLM 1902.

ALLMÄNNA KONST- OCH INDUSTRIUTSTÄLLNINGEN I STOCKHOLM ägde rum 1897. Det är en av de största utställningarna som arrangerats i Sverige med både industri- och konstföremål. En mindre avdelning på utställningen omfattade svensk urtillverkning med fokus på nytillverkade ur. Den mest betydande urtillverkaren på utställningen var G.W. Linderoths Urfabrik.

Fem år senare var det premiär för en specialutställning med svensktillverkade ur där basen bestod av antika ur. Urutställningen som anordnades av SVENSK URMAKAREFÖRENING är den mest omfattande som ägt rum i Sverige och den intressanta katalogen, som omfattar hela 645 objekt, är sammanställd av ordförande i utställningskommitén Hovurmakare John G. Linderoth. Utställningen ägde rum i Konstnärsakademiens lokaler på Fredsgatan 12 i Stockholm. Utställningskatalogen innehåller ett fåtal fotografier. Det togs dock väsentligt fler fotografier på föremålen och glasplåtarna har bevarats in i vår tid.

De Gamla Urens Vänner i Malmö grundades 1968 och till föreningens första ordförande valdes urmakaren och mulitkonstnären Albin Schaeder, f.1921-d. 2008. Med anledning av en flytt från Malmö till Umeå överlämnade Albin ordförandeklubban 1969 till Bertil Norin. 2023 fick föreningen en donation från Albins dotter bestående av ett 40-tal originalbilder från Urutställningen 1902. Fotografierna tycks vara kopierade direkt från glasplåtarna och de håller hög kvalitet med hänsyn till åldern (122 år).

Albin nyttjade en del av bildmaterialet i samband med en Urutställning på Västerbottens Museum 2003 och vissa bilder har införlivats av Albin i en redigerad katalog som finns att ladda hem på Albins hemsida; https://www.urmakaren.se/svenska-ur-utstallningen-1902/.

De Gamla Urens Vänner i Malmö kommer att ställa ut ett antal av bilderna på Antikmässan i Helsingborg under perioden den 24 juli-28 juli. Ett axplock från denna bildskatt publiceras i bildgalleriet nedan.

Fotografierna tillhör föreningen De Gamla Urens Vänner i Malmö.

I bildspelet finns kompletterande text.

Juni 2024 – Punktör

Urmakeri och urtillverkning har ibland med rätta kallats för ”de tusen verktygens yrke”.

Det finns en mängd olika slags verktyg och idag är många av dem museiföremål som ej brukas av dagens urmakare.

Verktygen tillverkades ofta av den blivande urmakaren själv och i många fall syns yrkesstoltheten i form av facetter och andra konstnärliga tillägg på ett handverktyg som endast var för ”ögat” och inte nödvändigt för verktygets funktion. Det omfattande arbetet bidrog till ett gott handlag.

Punktör är ett verktyg som nyttjades av urmakare och urtillverkare vid markering av centrum för ett hål i en verksbotten.

Startbilden visar en punktör som står på fötter med möjlighet att markera centrum inför borrning av ett hål för t.ex. en hjulaxel.

I bildgalleriet visas en annan variant där det finns möjlighet att markera såväl övre som undre hål i en verksbotten.

Verktygen är omärkta och svårdaterade men sannolikt är de utförda på 1800-talet. Träetuiet med sin speciella form är svarvat i ett stycke och har perfekt passform.

Verktygen tillhör medlemmar i DGUV.

I bildspelet finns kompletterande text.

Maj 2024 – Lagonda – uppdragskrona till vänster

Lagonda, är ett svenskt varumärke som grundades 1946 i Göteborg. Företaget var ett av de mest framgångsrika postorderföretagen inom klockor i Sverige och sålde mängder med prisvärda armbandsur ända in på 1970-talet. Uren är tillverkade i Schweiz i enlighet med beställarens önskemål.

Herrarmbandsuret med boett av stål är i specialutförande med uppdragskronan till vänster. Tanken är att uret skall kunna nyttjas på höger arm och att uppdrag och visarställ kan ske med hjälp av vänster hand. Uret är tillverkat på 1950-talet. Lägg märke till den påkostade urtavlan med reliefmönster och de förgyllda siffrorna och indexen. Den röda centrumsekundvisaren är tidstypisk.

Lagonda har låtit masstillverka armbandsur och sålt mängder med olika modeller genom åren men denna variant är endast såld i ett fåtal exemplar.

Författaren minns hur jag som elev i den svenska grundskolan på 1960-talet var ålagd att enbart skriva med höger hand trots att jag var vänsterhänt. Några år senare släppte skolan på kravet och det blev accepterat att skriva med vänster hand trots att det inte är optimalt med hänsyn till risk för att den nedplitade texten med bläckpenna smetades ut av handen.

Armbandsuret tillhör en medlem i DGUV.

I bildspelet finns kompletterande text.

April 2024 – Junghans – ”Chérie / Rheingold”, ”Hurra”

Junghans, grundades 1861 i Schramberg, Schwarzwald. Företaget blev så småningom världens största urtillverkare sett till antalet tillverkade mekaniska väckarur. Det fanns en enorm mängd varianter och Junghans sparade inte på fantasin när det gäller urens exteriör.

Modellen med dubbla klangskålar lanserades omkring 1905 och kallades för ”Rheingold” på tyska och ”Chérie” på franska.

Väckningen sker via dubbla slaghammare, en till vänster och en till höger om de dubbla klangskålarna ovanför kl. 12.00. Ljudet är inte diskret och den som inte vaknar av signalen är sannolikt djupt medvetslös eller avliden!

Lägg märke till att urtavlan, som är utförd i någon form av papp, har dekor och siffror i relief i flera färger. Väckningen påminner om ljudet som förekommer vid en järnvägsövergång med fällda bommar. Fodralet är förkopprat och har flera nyanser i gul ton. Ornamenterade beslag.

En tidigare ägare har föredömligt dokumenterat vad som döljs under urtavlan avseende inaskriptioner från tidigare ”reparatörer” i Vinslöv.; ”reparerad av K Ekstrand Vinslöv 1923, Arne Ereblad Vinslöv 1927”.

De massfabricerade urverken i de mer än 100-år gamla väckaruren fungerar oftast än idag trots bristfällig service. Det är ett gott betyg avseende motståndskraften mot slitage. Enligt uppgift anges produktionsår i de tidiga urverken från Junghans. Se verksbild i bildgalleriet där 06 lär stå för 1906 vilket i sammanfaller med året då importören – S.U.A.B. – Sveriges Urmakareaktiebolag – grundades. (Anm. Se även Månadens ur, juli 2021 VIKING CHRONOMETER).

Att samla på ”antika” väckarur är inte kostsamt då få uppskattar dessa klenoder varför priserna är låga. Tidiga och välbevarade exmplar är dock sällsynta.

En annorlunda modell från samma tidsperiod avslutar bildspelet. Uret har två klockor placerade ovanpå varandra som rör sig mot varandra när larmet aktiveras. Modellen marknadsfördes under modellnamnet ”Hurra”.

Väckaruren tillhör medlemmar i DGUV.

I bildspelet finns mer text om resp. föremål

Mars 2024 – Halda – div ur akivet

Henning Hammarlund, f. 1857 i Varalöv utanför Ängelholm och d.1922, grundade Halda Fickurfabrik 1887. Hammarlund lämnade fabriken i samband med att fickurstillverkningens upphörande omkr. 1918 och tillbringade sina sista år i en storslagen villa i Båstad. Fabrikens rötter utgjorde en förutsättning för ABU.

De högklassiga fickuren är välkända och tål att granskas i detalj, särskilt gäller detta de tidiga modellerna där det inte sparades på kvalitén.

Efter att i 30 år samlat på trycksaker, brev, fotografier, reklam m.m. kring Haldafabrikens verksamhet under Hammarlunds tid så börjar det bli dags att fundera kring var detta historiska material, som även omfattar delar av fabrikör Hammarlunds korrespondens, skall ta vägen (ca 200 sidor)..

Månadens föremål består av ett axplock av olika trycksaker, brev, fotografier etc som enligt moderatorns tycke är minst – om inte mer – intressanta än uren.

I bildspelet finns mer text om resp. föremål

Februari 2024 – Skeppsur nyttjat av den svenska marinen

En artikel författad av Peter Borgelin med titeln ”Svenska Skeppsur” publicerades i TID-SKRIFT årgång 2. I artikeln beskrivs några skeppsur av G.W. Linderoth resp. Fabian Höglund Stockholm med känd proveniens.

Proveniensen för månadens ur är inte fullständigt klarlagd ännu men numreringen på upphängningsanordningen parat med TRE KRONOR ger god vägledning var man skall söka efter mer information.

Uret har tillhört den svenska marinen och med lite tur går det att fastställa på vilka fartyg det har tjänstgjort innan det utrangerades. Signaturen: ”F. HÖGLUNDS EFTR. STOCKHOLM” ger viss vägledning när det gäller urets ålder. Vi saxar från ovannämnda artikel:

”Urfabrikör Carl Fabian Höglund, föddes i Småland (Eksjö) år 1832. Han lärde sig till urmakare och blev gesäll hos Theodore Cederqvist i Linköping. 1854 anställdes han vid G.W. Linderoths Urfabrik i Stockholm. Höglund slutade som urfabrikens verkmästare när han öppnade i egen regi 1872. Fabian Höglund bedrev mestadels handel och reparationer av ur av alla de slag. Höglund hade gott renommé, vilket befattningen som urmakare åt Kungliga Vetenskapsakademin vittnar om. Han var på äldre dar även ledamot av riksdagen. Fabian Höglund avled 1903. Företaget som drevs vidare av sonen, Fabian Höglund (junior), f. l862- d. l917, är än idag verksamt på samma adress, men under annat namn.”

Anm. Numera är det Franks Ur som verkar på adressen Drottninggatan 39.

Med tanke på att ”junior” avled 1917 så bör uret med hänsyn till stil och utförande vara tillverkat omkr. 1920.

Det förnicklade och kraftiga fodralet har en låsbar ”dörr” för urtavlan, vilket är ett kännetecken för merparten av skeppsuren för militära ändamål. I samband med rengöring av urverket noterades att det är av god kvalitet och levererat av den tyska urtillverkaren Gustav Becker. Lägg märke till att trots sen tillverkning, och att urverket är dolt för alla förutom för framtida reparatörer, så är gångpartiet vackert dekorerat såväl när det gäller den förnicklade plattan för gångpartiet som de blånerade skruvarna. Fler bilder följer senare..

Skeppsuret tillhör en medlem i DGUV.

Januari 2024 – August Ericsson S:t Petersburg

Rysslands egen tillverkning av ur före 1900-talet var ytterst liten. Man förlitade sig på leverans av ur från Europa.

En av de mest framträdande leverantörerna var svensken August Ericsson som etablerade sig i S:t Petersburg 1865. Uraffären, som låg vid paradgatan Nevskij prospekt 13, kom att bli Rysslands främsta med kunder hos såväl adeln, observatorier och flottan. August Ericsson utnämndes även till tsarens hovleverantör.

August Ericsson var född 1842 i Kristinehamn och avled i Ryssland omkr. 1905. Verksamheten togs över av sonen, Alexander Ericsson.

August Ericsson saluförde importerade ur under eget namn. Ett kvalitetstänkande präglade firmans utbud. Endast ur av hög kvalitet salufördes. Skepps- och fickurskronometrar levererades av August Ericssons landsman Victor Kullberg i London. Fickur och på slutet även en del armbandsur levererades av Ulysse Nardin, Longines, Patek Philippe, IWC m.fl.

Företaget drabbades hårt av första världskriget och upphörde att existera i samband med den ryska revolutionen 1917.

Det finns förberett ett manusunderlag avseende August Ericssons verksamhet med uppgifter om hans liv i Sverige och Ryssland samt Alexanders hastiga flytt till Tyskland med en världsberömd engelsk kronometer tillverkad av Tomas Mudge i bagaget som såldes till Mathematisch-Physikalischer Salon i Dresden där den kan beundras än i dag.

För den som är intresserad av tidiga armbandsur så är ur signerade ”Aug. Ericsson” alltid intressanta och väl värda att samla på.

Bilderna visar två herr- och ett damarmbandsur tillverkade före 1918 och signerade ”Aug. Ericsson”.

Armbadnsuren tillhör medlemmar i DGUV

December 2023 – Urfabrikör Wilhelm Pauli Stockholm

En omfattande artikel – avsedd att publiceras i TID-SKRIFT Årg. 15 – handlar om Urfabrikören Wilhelm Pauli som var född 1770 i Stockholm. Pauli fick ett händelserikt liv. Han verkade i det vi numera kallar Gamla Stan i Stockholm under åren 1786-1810. Ekonomiska svårigheter tvingade honom att söka lyckan i Åbo där han kom att verka några få år innan han dog som; ”sinnessvag” på Åbo lasarett 1816. Wilhelm Pauli har tillverkat ett fåtal fickur varav några har säregna urverk.

Annons Julafton 1798
Tre år efter det att Wilhelm Pauli blev Urfabrikör publicerar han en annons i Dagligt Allehanda. Den kortfattade annonsen bidrar med värdefull information om dels Wilhelm Paulis egen tillverkning och bostadsadress, och dels att det var möjligt att köpa ett fickur med automatiskt uppdrag.

”Hos Undertecknad Urmakare, boende uti Räntmästare;Huset, en trappa up, är till salu infatt et extra godt Perpetuelt Celinder Guld:Ur för 55R:d. Der finnes ock af egen tilwärkning både Guld och Silfwer:Ur, inrättade med nya Celinder:gången och försäljas med Försäkrings:Sedlar, om så behagas.

Wilhelm Pauli”

I bildgalleriet visas några ovanliga fickur som är tillverkade av Urfabrikör Wilhelm Pauli. Bilderna med tillhörande text är hämtade från artikeln avsedd för TID-SKRIFT.

Fickur no 45 och 112 tilllhör Nordiska museet och fickur No 153 tillhör en medlem i DGUV.

Startbild: Peter Borgelin. Övriga bilder, se text vid resp. bild.

Anm. TID-SKRIFT årgång 15 är ej fullbordad ännu p.g.a avsaknad av manus. Den som önskar bidra med artiklar ombeds ta kontakt för vidare dialog.

November 2023 – Ett stycke kulturhistoria från Småland

Silversmeden Carl Olof Nordström var född 1817, erhöll burskap i Växjö 1845 och stämplade under åren 1845-1867. År 1866 gick han i konkurs. Uppgifterna är hämtade från SVENSKT SILVERSMIDE av Kersti Holmkvist. Noteringarna om Carl Olof Nordström avslutas med ”afrest till Amerika” 1867.

Månadens föremål är en fickursnyckel av silver stämplad i Växjö av ovannämnda silversmed. Det är enkel gravyr med en blomma på ena sidan och några byggnader på den andra. Det finns dock en extra finess i form av ett scharner med ett lock som döljer ett litet förvaringsutrymme. Det är sannolikt att utrymmet kunde nyttjas för förvaring av en hårlock eller dylikt från en fästmö eller hustru.

Carl Olof Nordström har även tillverkat smycken med dolt ”fack”. Se bildgalleriet med föremål från Nordiska Museet. Carl Olof Nordström var inte den enda silversmeden med efternamnet Nordström i Växjö och det är sannolikt att där fanns ett släktskap mellan honom och övriga.

Hur gick det för Carl Olof Nordström när han efter konkursen emigrerade till Amerika och hur var släktförhållandet med de silversmeder som var kvar i Växjö med samma efternamn?
Om någon vet så ser vi fram emot mer uppgifter.

Klocknyckeln är i privat ägo.

Anm. Foton på smycken i bildgalleriet är efter godkänd licens hämtade från Nordiska Museets databas.

Oktober 2023 – ”Give me the perfect oil and I will give you the perfect watch”

Abraham Louis Breguet, f. 1747-d.1823, var utan tvekan världens mest betydelsefulla urmakare. När den franska kungen Louis XVI frågade vad som krävdes för att ett ur skulle vara precist svarade Breguet enligt citatet i rubriken för denna månads föremål.

I alla tider har smörjmedel nyttjats för att minska friktionen i ur. Ett stort problem var att de olika smörjmedlen åldrades och förlorade sin smörjförmåga med tiden. Förr i tiden kom smörjmedlen ofta från djur- eller växtriket. Det är känt att man bl.a. nyttjade vätskor från valar och tumlare som smörjmedel. Idag har vi syntetiska oljor som har lång hållbarhet.

I bildgalleriet förevisas en bevarad oljeflaska från tidigt 1900-tal med tillhörande originalkartong (höjd 6 cm) som brukats som smörjmedel för kronometrar och fickur. Lägg märke till att glasflaskan har glaspip och dito propp samt att ankargången är integrerad i glasmassan som ett motiv.

I annonsen från tidigt 1900-tal framgår att ”Herman Koch Specialfabrik fur Uhrenöle Hildesheim” grundades 1880.

Anm. Ett antal medlemmar i DGUV gjorde en studieresa till Tyskland 2015 och i samband med att ordföranden för ”Lenzkircher-Uhren-Freunde” förevisade det fina museet i Lenzkirch delades det ut en särskild sorts ”olja” till alla svenskar – ”Lenzkircher Uhrenöl” Se bildspelet!

September 2023 – Horologium Mirabile Lundense – Det underbara uret i Lund

Det astronomiska uret i Lund fyllde 100 år den 17 september 2023

Underrubriken är delvis missvisande eftersom det ursprungliga uret lär härstamma från första halvan av 1400-talet.

Det mekaniska uret, som till stora delar härrör från den omfattande rekonstruktionen/renoveringen 1923, är komplicerat och av stort kulturhistoriskt värde. Uret som är ca 8 meter högt har såväl spelverk, rörliga automater, kvartsslag samt ett kalenderverk med dag, datum, månad, år och även skottår. Det finns dessutom ett antal extra komplicerade funktioner som sann soltid, månens faser, zodiakens tolv stjärnbilder m.m.

Uret rekonstruerades av den danske Tornurmakaren Julius Bertram-Larsen (f.1854-d.1935) i samarbete med Domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin (f.1864-d.1948). Det var ett mastodontprojekt att färdigställa uret som krävde ett stort antal hantverkare inom olika discipliner.

År 2008 upprepades nästan processen då hela uret plockades ner och en omfattande och ytterst nödvändig renovering utfördes av den danske Urmakaren Sören Andersen och dennes skickliga medarbetare.

Konstvetaren Lone Mogensen tillsåg som författare och redaktör att en omfattande bok publicerades 2008 i samband med Sörens Andersens renovering.

Medlemmar från De Gamla Urnes Vänner fick förmånen att studera slutfasen av den pågående renoveringen 2010. Den 17 september 2023 var det 100-år sedan uret sattes igång och för att uppmärksamma detta hölls flera föredrag och presentationer kring uret. Vi som var med fick lyssna på såväl Lone som Sören.

Urverket är försett med stiftgång och trots alla komplikationer så går klockan ”rätt”. Enligt uppgift är gångavvikelsen endast ca 2 sekunder i veckan, vilket får anses som mer än godkänt!

För vidare information om uret hänvisas till den utmärkta och detaljrika boken: ”DET UNDERBARA URET I LUND” med Lone Mogensen som redaktör.

Anm. Bilden på urmakaren Nikolaus Lilienfeld, från Rostock och den som anses vara upphovsman till det ursprungliga uret är hämtad från Lone Mogensens bildspel den 17 september 2023.

Augusti 2023 – Tidlås för bankvalv – Theodor Kromer

En udda tidmätare, ca 1930-tal?

På en urmakerikurs förevisas många intressanta föremål av eleverna som samtliga är medlemmar i DGUV Malmö. Ett föremål av extraordinärt slag förevisades nyligen på kursen av en elev. Ingen av oss hade sett något liknande förut.

Ett massivt hölje av kraftig mässing med glasad front döljer tre separata urverk med balans. Enheten har varit installerad i ett bankvalv och det är inte klarlagt exakt hur det har fungerat. Sannolikt har tider kunnat ställas in då det var möjligt att öppna valvet, d.v.s. endast under bankens öppettider fanns det möjlighet att öppna valvet med en särskild nyckel.

Bröderna Carl och Theodore Kromer grundade en specialverkstad i Neustadt (Schwarzwald) 1868. Företaget specialiserade sig på tillverkning av lås av olika slag, bl.a. till kassaskåp och bankvalv. Theodor Kromer, f. 1839 – d.1928, var teknikintresserad och ansvarig för företagets konstruktioner och stod bakom flera patent. Så småningom blev han ensam ägare till företaget som uppmärksammades på flera utställningar, t.ex.; ”The industry’s highest awardat the World Exhibition in Vienna in 1873″.

Företaget finns kvar än idag och tillverkar numera bl.a. lyftblock för traverser m.m. under namnet Carl Stahl KROMER.

De historiska uppgifterna om Theodor Kromer är hämtade från företagets hemsida: https://www.kromer.com/de/home.html

Lås av olika slag har tillverkats sedan medeltiden. Det finns intressant läsning om de olika konstruktionerna på; https://www.historicallocks.com/en/site/h/historicallocks/dictionary/

Tidlåset är i privat ägo

Juli 2023 – Zodiac AUTOMATIC ASTROGRAPHIC

Ett modernt s.k. Mysterieuse-ur 1990-tal

En av våra medlemmar förevisade sitt senaste förvärv på antikmässan i Helsingborg. Ett relativt modernt mekaniskt herrarmbandsur med kraftig stållänk och en urtavla med ett uppseendeväckande utseende. Tidvisningens visare tycks sväva fritt! Urverket har automatiskt uppdrag och urtavlan visar timmar, minuter och sekunder. Vid kl. 6 finns ett fönster för datum.

Modellen ASTROGRAPHIC lanserades 1969 av firma Zodiac i Le Locle, Schweiz. Modellen har inspirerats av fickur med snarlik konstruktion. Se månadens ur september 2021.

Lanseringen 1969 ägde rum samma år som den första människan satte sin fot på månen. Designen för armbandsur vid denna tekniskt innovativa tid visar på stor kreativitet. Tim- och minutvisare består av roterande tunna skivor av plexiglas(?) där blockliknande index indikerar timmar och minuter. I ytterkanten löper sekundvisaren, i det här fallet en roterande röd punkt!

Zodiac grundades 1882 av urmakaren Ariste Calame som saluförde sin urtillverkning under eget namn fram till 1908 då varumärket Zodiac registrerades. Företaget tillverkade fickur med egna kalibrar och fortsatte på samma vis med tillverkningen av armbandsur. Företaget finns kvar än idag och ägs numera av Fossil Group (USA). De senaste åren har man valt att nylansera flera av företagets tidigare storsäljare varav modellen ASTROGRAPHIC är ett bra exempel. Tillverkningen av de nylanserade uren sker i Bienne, Schweiz, med moderniserade urverk från STP – Swiss Technology Production. Urverken nyttjas även av andra varumärken.

Armbandsuret är i privat ägo.

Juni 2023 – ETERNA 8 DAYS ALARM

Reseväckarur 1930-tal

Reseväckarur med skinnklätt fodral, typ KODAK, inspirerat av de ihopfällbara kamerorna från den berömda kameratillverkaren.

Väckaruret är av hög kvalitet och det patenterade urverket från ETERNA i Grenchen, Schweiz, har 8 dygns gångtid. En finess är att det går att ställa in väckningen med såväl tim- som minutvisare via en separat tavla under kl. 12 som är indelad i 24 timmar. Kaliber 805 A har dubbla fjäderhus och fjädern för alarmet är dimensionerad för att kunna avge en daglig väckarsignal en gång per dygn i åtta dagar.

ETERNA grundades 1856 och är ett av Schweiz mest berömda tillverkare av armbandsur.

Reseväckaren är i privat ägo.

Maj 2023 – Urmakarskolan i Motala

Div. elevarbeten

I samband med ”öppet hus” på Urmakarskolan i Motala erbjöds möjligheten att se skolan och träffa lärare och elever. Yrkeshögskolan utbildar 36 urmakare fördelat på tre årskurser. Skolan har sina rötter från Urmakarskolan i Borensberg, som invigdes 1940 under ledning av den legendariska rektorn Sven Sandström, f.1904-d.1997. (Se artikel om Sandström i TID-SKRIFT årg. 7 sid 34-45).

Skolan drivs sedan 2013 i Motala. Det var imponerande att se skolans verksamhet. Eleverna nyttjar bl.a. handsvarvar och tre elever har fått anställning hos Lange & Söhne i Glashütte efter avslutad examen. Detta är ett kvitto på att skolans verksamhet genererar toppelever som efter praktik erbjuds anställning vid en av Europas mest kända urtillverkare av kvalitetsur.

I bildgalleriet förevisas några av de arbeten som utförts på skolan. De avbildade föremålen tillhör skolan eller är i privat ägo.

April 2023 – NEW ENGLAND WATCH Co – ”BERKSHIRE”

Duplexgång, serie ”R” ca 1900

S.k. ”Dollarwatches”, eller ”the poor mans watch”, lanserades av Waterbury Watch Co i USA. Fickuren, som förekommer i flera storlekar och varianter såldes i stora volymer via aggressiv marknadsföring i USA där det fanns en enorm efterfrågan på billiga ur. Fickuren, som i vissa fall erbjöds för en dollar, var försedda med duplexgång och exporterades även till Europa men där fanns en konkurrent från Schweiz – Roskopf – som tillverkade fickur med stiftankargång för samma målgrupp; arbetarklassen.

Waterbury Watch Co grundades 1879 i staden Waterbury, Connecticut, USA. Verksamheten övertogs av New England Watch Co 1898. Företaget överläts 1914 till Robert Ingersoll & Bros. Industrikomplexet finns kvar men nyttjas idag som bostäder. Verksamheten övertogs sedermera av Timex Watch Co.

Waterbury tillverkade flera modeller med säregna urverk konstruerade av Daniel A.A. Buck. Den första modellen – ”long wind” – var ett fickur med duplexgång och endast 58 delar. Urverket roterade runt i boetten, ett varv per timme. Uppdragsfjädern var extremt lång (”nine foot”). Fickuren från Waterbury var en förbrukningsvara och reklamationer under garantiden löstes genom att ersätta kunden med ett nytt exemplar.

När New England Watch Co övertog verksamheten 1898 förändrades tillverkningen och det erbjöds ur av högre kvalitet som kunde servas och repareras.

Modell Berkshire

I prislistan från New England Watch Co för år 1900-1901 (se bild) framgår en del av utbudet. Modell ”Berkshire” med förnicklat urverk, dekorerade bottnar och balansbrygga samt 13 stenar är den mest exklusiva modellen enl. prislistan. Uret har en påkostad boett där den försilvrade(?) bakboetten pryds av ”Union Jack” – den engelska unionsflaggan. Urtavlan av försilvrad metall är ovanlig där 12 spelkort i relief indikerar tiden.

Duplexgången

Uppfanns enligt uppgift av Robert Hooke omkr. år 1700 men utvecklades vidare av Jean Baptiste Dutertre och Pierre Le Roy. Duplexgången som karaktäriseras av dubbla tandrader består i Waterburys fickur av ett förenklat gånghjul som troligen kunde stansas ut.

Fickuret är i privat ägo

(x) Anm. Katalogbilden är hämtad från NAWCC forum.

14 Size "Berkshire" Nickel Damaskeened 13 R

Mars 2023 – VULCAIN cricket – Golden Voice

Världens minsta mekaniska väckarur?

Herr- och damarmbandsur Vulcain,
ca 1947-1960.

Huvudbilden med en enkrona som jämförelse illustrerar formatet på ett damarmbandsur – cricket Golden Voice – tillverkat ca 1960 av VULCAIN, La Chaux-De-Fonds, Schweiz. Diam. ca 23 mm.

Företaget grundades i Schweiz av Maurice Ditisheim 1858 som ”Manufacture Ditisheim”. Varumärket Vulcain lanserades först 1894. Inedningsvis tillverkades fickur men i början på 1900-talet övergick tillverkningen i större utsträckning till armbandsur.

Cricket

Såväl herr- som damarmbandsur är märkta med varumärket ”cricket” vilket betyder syrsa och skall anspela på alarmets ljud. ”Cricket” lanserades 1947 och det unika urverket tillverkas enligt uppgift än idag, men i en moderniserad version.

Det är en teknisk utmaning att konstruera ett urverk med dubbla fjäderhus, ett för gången och ett för alarm, med tanke på urverkens diameter (herruret =12,5 linj. 28 mm och damuret Golden Voice = 8 3/4 linj. 19 mm). Larmsignalen ljuder i herrmodellen via en hammare som slår mot en liten stolpe monterad på insidan av en skyddskapsel för urverket. Ljudet är sensationellt högt och om innehavaren ej stänger av larmet så ljuder det i ca 25 sekunder innan det stängs.

En teknisk finess som Vulcain patenterat är att motstenarna för balanstapparna är snedställda. Tanken var att detta skulle minska tappens friktion. Vulcain kallar konstruktionen för; ”Exactomatic”..

Damarmbandsuret

Det rör sig sannolikt om världens minsta mekaniska väckarur – Vulcain Cricket ”Golden Voice” – vars kaliber 406, lanserades 1958 i samband med företagets 100-årsjubileum. Larmsignalen i damarmbandsuret sker mot en stolpe nitad fast i ett membran av guld vilket inspirerade till modellnamnet Golden Voice.

Galleribilderna visar fyra armbandsur, dels ett tidigt herrur från ca 1947 i stort format (boett ca 35 mm i diam) dels ett mindre herrur (boett ca 32 mm i diam) från ca 1960. Herruren har en skyddskapsel av stål med en fastnitad stolpe.

De avslutande bilderna visar två damur modell ”Golden Voice” med boetter av stål. Annonsen från 1962 anger att ”Golden Voice” i stål, diam ca 23 mm, kostar 441 kr vilket motsvarar ca 5.500 kr i dagens penningvärde. Den andra annonsen är från tidpunkten för lanseringen, ca 1947.

Armbandsuren är i privat ägo

(x) Anm. Annonsbilderna är hämtade från nätet;

Februari 2023 – ”CHELSEA CLOCK CO. BOSTON U.S. NAVY”

Skeppsur U.S. NAVY med 24-timmars visning, ca år 1943.

Det uppstod ett enormt behov av precisa tidmätare hos alla vapenslag under andra världskriget. Till sjöss tjänade marinkronometrar och däcksur som hjälpmedel för exakt navigation men det fanns även andra slags tidmätare hos Marinen. Skeppsuren var ofta placerade hos telegrafisten och/eller i radiorummet.

Det här exemplaret är tillverkat i USA av CHELSEA CLOCK CO i Boston och urtavlan har annorlunda layout med 24-timmars visning. Modellen konstruerades 1938 och i enlighet med specifikationer upprättade av U.S. NAVY.

Varianten med centrumsekund hade beteckningen 12E. Fodralet inklusive glasringen är tillverkat av bakelit vilket berodde på krigsindustrins behov av metaller. Urtavlan är med vitmålade siffror mot svart botten. Uppdrag under visarcentrum. Möjlighet till ruckning finns via ett vridbart reglage till vänster om kl. 5. Det kraftiga urverket med mässingsbottnar har 8-dygns gångtid. Gångpartiet med schweizisk ankargång är utfört i antimagnetiska och ej korissionskänsliga material.

CHELSEA CLOCK CO grundades 1897 men företaget har rötter från äldre urtillverkare, Harvard, Boston samt Eastman. Tillverkningen av skeppsur var en stor produkt och företaget, som finns kvar än idag, anses vara ett av de äldsta i Amerika som fortfarande tillverkar mekaniska ur. De flesta skeppsuren har slagverk som slår ”glas” och det finns många prominenta ägare, bl.a. finns flera exemplar i Vita huset.

Läs mer på företagets hemsida: https://www.chelseaclock.com/

Se även artikel om ”Svenska Skeppsur” i TID-SKRIFT årg. 2.

Skeppsuret är i privat ägo

Anm. äldre bilder i svartvitt hämtade från: www.chelseaclock.com

Enligt uppgift går det att beställa certifikat från företagets arkiv.

Januari 2023 – Fickur med speldosa – ”BREGUET ET FILS”

Fickur med inbyggd speldosa, kvartsrepetition, cylindergång, ca år 1810.

Mekaniska ur lär ha tillverkats redan på 1300-talet. Inledningsvis rörde det sig om större urverk som tjänstgjorde i byggnader. Så småningom tillverkades även bordsur m.m. till berömda personer med gott om kapital. Tekniska framsteg medförde att uren kunde förses med komplikationer såsom slagverk, kalender, månens och solens olika faser (astronomiska ur), automater med rörliga figurer och/eller spelverk som spelade en melodi vid bestämda klockslag, jfr. t.ex. det Astronomiska uret i Lund.

På 1500-talet lanserades de första fickuren och redan på 1600-talet förekommer fickur med avancerade tillsatsfunktioner. Kring sekelskiftet 1800 hade utvecklingen nått så långt att det var möjligt att integrera en speldosa i ett fickur. Uren förekommer med såväl cylinderspeldosa som spelverk via en roterande skiva, den sistnämnda var avsedd för tunnare ur. Fickur med spelverk förekommer i flera varianter och kvalitéer.

Det här exemplaret med 18 tontungor, som styrs av den roterande valsen med stift, har sannolikt tillverkats i Vallé de joux i Schweiz omkr. år 1810. Signaturen BREGUET ET FILS som står angivet diskret på urtavlan under kl. 6 är ingen garanti för att det finns en koppling till världens mest berömda urmakare Abraham Louis Breguet, f. 1747-d.1823. Firma Breguet i Paris var dåtidens Rolex när det gäller antalet förfalskningar. Oavsett om det finns en koppling eller ej – firma Breguet beställda även färdiga ur av lite enklare kvalitet – så är det ett tekniskt intressant ur av relativt god kvalitet. Uret spelar automatiskt en melodi vid varje hel timme. Funktionen kan stängas av via en skjutregel. Uret repeterar timmar och kvartar via en klangspiral på begäran vid nedtryckning av bygelhalsen ovanför kl. 12.00.

PROVENIENS: Hovstaternas urmakare Philip Jansson, f.1924(?)-d.2010, tjänstgjorde som Kungl. Hovstaternas urmakare omkr. 1983-1995. Enligt uppgift var Philip Jansson uppvuxen utanför Sala. Han utbildade sig enl. hörsägen i Schweiz och bedrev urmakeri under eget namn fr.o.m. 1947 på Surbrunnsgatan 26 i Stockholm. Han var även en entusiastisk samlare av veteranbilar och aktiv inom LANCIA föreningen. När han fick ansvaret för slottets alla klockor så servades uren i den verkstad han hade satt upp i sin bostad i Sollentuna. Efter hans död såldes en del ur som ingått i Philips Janssons privata klocksamling. Filmen ”På kungligt uppdrag” spelades in på kungliga slottet i Stockholm 1992 med Philip Jansson som ciceron.

Länk; https://www.svtplay.se/video/eQgbDNK/pa-kungligt-uppdrag-1?id=eQgbDNK

Fickuret är i privat ägo

December 2022 – Tornuret i Caroli kyrka Malmö

Caroli kyrka i centrala Malmö uppfördes 1880 efter ritningar av Emil Viktor Langet. Den avkristnades 2010 och tillhör numera ett fastighetsbolag som de senaste åren genomfört en genomgripande yttre renovering av kyrkan som är kulturmärkt och skyddad mot exteriöra förändringar. Kyrkans framtida användning är oklar.

Ett utmärkande drag för kyrkan är det stora tornet som är försett med urtavlor i fyra väderstreck. Tiden har stannat men det gigantiska tornursverket från byggnadsåret 1880 finns kvar. Tornuret är tillverkat av Urfabrikören Fredrik Wilhelm Tornberg i Stockholm. Tornursverket är ett få kända i Sverige med den s.k. denisongången.

Bilderna på urverket är tagna i samband med att ett antal föreningsmedlemmar, som inventerar offentliga äldre tidmätare i Malmö, fick möjlighet att detaljstudera uret i december 2022.

Edmund Beckett Denison, f. 1816 – d.1905, är världsberömd såsom upphovsmannen bakom gången till tornursverket tillhörande världens mest kända publika ur placerat i ett torn som numera kallas för Elisabeth Tower men som i folkmun mest är känt som ”BIG BEN”. Uret togs i bruk 1859 i London. Urverket är försett med den av Denison konstruerade ”Gravity Escapement”, på svenska densiongången, som karaktäriseras av att pendeln är frikopplad från gångverket och därmed påverkas inte precisionen av visarnas utsatthet för vind och av ev. kraftförluster i gångverket (jfr TID-SKRIFT årg. 6 sid 25). Urverket till Big Ben tillverkades av urmakaren Edward John Dent baserat på Denisons ritningar och urets avvikelse är max någon sekund/vecka!. Efter att ha adlats för sina bedrifter kallades Denison för Lord Grimthorpe. Han var en färgstark person med många strängar på sin lyra.

Fredrik Wilhelm Tornberg, f. 1838 d. 1893, etablerade sin verksamhet i Stockholm 1859. Företaget saluförde bl.a. importerade pendyler, väggur och fickur av alla de slag men precis som konkurrenten G.W Linderoths Urfabrik så tillverkade Tornberg även större urverk i egen regi. Tornur, fasadur och även stationsur har tillverkats av företaget som upphörde på 1960-talet men som än idag är känt för den breda allmänheten tack vare det publika pelaruret från 1916 placerat strax utanför Dramaten i Stockholm.

Anm. Tornursverket, som även har ett slagverk, är ur funktion men det finns hög kompetens bland flera av föreningens medlemmar och det har inletts en dialog med fastighetsägaren om eventuell renovering så att uret åter kan visa tiden i fyra väderstreck!

Uret tillhör fastighetsägaren

Anm. Perspektivbilderna ovanför urverket är tagna högre upp i tornet av föreningens sekreterare Rikard Hermansson med livet som insats!

För äldre bildmaterial i galleriet se bildtext för bildkälla.

November 2022 – MARVIN WATCH Co AUTODATE

Miniatyrbordsur med kalender ca 1950. Diameter inkl. däcket ca 45 mm.

Miniatyrbordsur, MARVIN WATCH Co, La Chaux-de-Fonds, ”AUTODATE”, stål, bildäck av gummi, urverket går att fälla upp. Kalender, dag, datum, månad, liten sekund kl. 6, ankargång, kal 520C.

Bordsuret, som inte är avsett för en nyckelring, har en glasad baksida för att exponera urverket. 1951 anges i reklam för nyckelringsuren att de är särskilt skyddade mot stötar tack vare gummidäcket! Enligt en annons kostade bordsuret – ”AUTODATE” 35 USD 1955.

MARVIN WATCH Co:s rötter går tillbaks till 1859 när bröderna Marc and Emmanuel Didisheim grundade en verkstad i Saint-Imier, Berne, Schweiz. Varumärket Marvin registrerades 1893.

Anm. René Didisheim, var en stor bilentusiast och drev MARVIN WATCH Co under 1930-talet tillsammans med andra anförvanter till grundarna. Renés bilintresse återspeglas i tillverkningen av nyckelringsur. I liten skala tillverkades även bordsur i miniatyr inneslutet i ett bildäck.

Privat ägo

Oktober 2022 – SPLITSEKUND – VALJOUX / HEUER

”Svenska Idrottsförbundet No 2” resp. ”Svenska Idrottsförbundet NR. 6”

Uren är märkta:

”S Smith & Son London” resp. ”Rudolf Wennberg Storkyrkobrinken 11, Stockholm”

Baksidan av boetterna med gravyr; Svenska Idrottsförbundet No 2 resp. NR 6.

Korttidsmätarna har stora boetter av nickel, diam. 80 mm, vikt 285 gram. Uren har s.k. splitsekund med en skala som visar 1/10-dels sekund. Sekundvisaren går ett varv på 30 sekunder. Med hjälp av uppdragskronan kan bägge kronografvisarna startas stoppas och nollställas. Splitsekundfunktionen aktiveras via tryckknappen till vänster om uppdragskronan varvid den undre av kronografvisarna stoppas medans den övre löper vidare. Ett tryck till så återförenas visarna. Det finns en separat skala under kl. 12.00 som anger antalet minuter (1-15 minuter). Uren har nyttjats för mätning av tid inom kortdistanslöpning. Funktionen med splitsekund möjliggör att ta tiden för ett lopp avseende två deltagare med möjlighet att även ta mellantider. Uren är troligen sålda omkr. 1940. Snarlika modeller har tillverkats ca 1920-1960.

Tillverkaren:

Uren är utvändigt identiska och har samma funktion men urverken skiljer sig åt. De förgyllda urverken är av fickurskvalitet och skillnaden gentemot billigare stoppur är att balansen aldrig stoppas utan uret tickar så länge det finns kraft i uppdragsfjädern. Urverken är tillverkade av råverksfabrikanten Valjoux i Schweiz. Det finns ingen signering men troligen är uren färdigställda av firma HEUER i Biel. Uret som är märkt S. Smith & Son har ett 19 linjers förgyllt verk från Valjoux (ev. cal. 22). I en katalog från firma HEUER omnämns verket som; ”Alte caliber” och uret som är signerat Rudolf Wennberg har ett urverk från samma råverkstillverkare omnämnt som ”Neue caliber”. Bägge utförandena återfinns under varumärket HEUER och kaliber 520/570. Ett snarlikt ur omnämns i en katalog; ”HEUER GIANT 1/10 SPLIT-SECOND TIMER PERMANENT MOTION”.

Edouard Heuer, f.1840-d.1892, grundade Heuer 1860 i St-Imier, Schweiz.

Återförsäljarna:

S. Smith & Son London, företaget grundades av Samuel Smith i London 1851. Företaget bedrev en omfattande egen tillverkning och även import av färdiga ur m.m. De kom att bli specialiserade på korttidsmätare och företaget finns än idag.

Rudolf Wennberg var född 1904 i Eksjö och avled 1987 i Stockholm. Enligt en annons från 1933 verkade ”Hovurmakare Rudolf Wennberg” i Gamla stan vid Riddaretorget med adress Storkyrkobrinken 11. Rudolf hade anknytning till Hovet och tycks ha varit en aktiv idrottsman som löpare, orienterare och skidåkare. Rudolfs utbildning till urmakare och affärsverksamhet är inte fullt klarlagd men det är känt att han fr.o.m. 1950-talet och till 1969 – kanske längre än så – driver butik på Vasagatan 42. I bildspelets annons från 1933 anger Rudolf att: ”Hovare erhålla speciell rabatt!”

Beställaren:

Svenska Idrottsförbundet, grundades i Göteborg 1895 och verkade företrädesvis för friidrotten fram till 1949. Idag ingår förbundet i Riksidrottsförbundet.

Privat ägo

September 2022 – PIERRE JAQUET-DROZ

Fågelbur med sjungande fåglar samt spelverk ca 1780

Urtavlan är märkt:
”GEORGE & FILS BERLIN”

En av de mest mytomspunna och skickligaste mekanikerna på 1700-talet var en urmakare från La Chaux-de-Fonds i Schweiz, Pierre Jaquet-Droz, f.1721 – d.1790.

Pierre Jaquet-Droz konstruerade omkr. 1773 tre exceptionella androider i form av mekaniska dockor som bl.a. visades för Marie Antoinette. Dockorna blev världsberömda och förevisades på turnéer runt om i Europa mot inträde!

En musikant (pianist), en tecknare samt en författare (brevskrivare) blev resultatet efter många års konstruktion och tillverkning. Nämnas kan att brevskrivaren omfattar 6.000 delar och att den i princip kan fås att skriva vilken text som helst eftersom alla bokstäver kan omprogrammeras! Dockorna är bevarade och finns att beskåda på två urmuseer i Schweiz.

Filmen i länken hämtad från YouTube ger en antydan av Pierre Jaquet-Drozs extraordinära kapacitet. Där förevisas bl.a. de omtalade androiderna i detalj. Man glömmer lätt att de antika föremålen är ca 240 år gamla! Filmen visar även en efterföljares tillverkning av exklusiva armbandsur. Jfr. även Eric Reads artikel i TID-SKRIFT årgång 10 om det nylanserade armbandsuret med inbyggd ”pippi”!

Jaquet Droz etablerade en verksamhet som fokuserade på komplicerade ur av de mest skiftande slag. Uren som tillverkades med hjälp av utvalda underleverantörer har ofta ett spelverk samt en automat av något slag.

Fågelburen:

Den spektakulära fågelburen med sjungande fåglar ackompanjerade av ett spelverk kan beskådas på Nationalmuseum i Stockholm. Enligt katalogtexten är föremålet donerat av G. Kasparsson 1892. Tyvärr saknar merparten av de utställda föremålen på Nationalmuseum detaljerade beskrivningar och fågelburen är tyvärr inget undantag.

I buren finns två fåglar och gissningsvis kan det inbyggda musikverket spela olika melodier ackompanjerade av fåglarnas rörelser och sång. Detta sker troligen automatiskt vid visst klockslag och/eller på anmodan via en utlösningsmekanism. Det framgår att automaten med spelverk är tillverkad av Pierre Jaquet-Droz och att signaturen på Urtavlan; ”George & Fils Berlin”, var namnet på en leverantör.

Tillhör Nationalmuseum

Augusti 2022 – J.W. BENSON LONDON Anno 1916

TIDIGT HERRARMANDSUR

Urverket är märkt:
”F 5494 BEST LONDON MAKE TO H.M. THE QUEEN J.W. BENSON LUDGATE HILL LONDON.”

Urtillverkningen i England var kring sekelskiftet 1900 en spillra av vad den en gång varit. Mycket tack vare att engelsmännen höll fast vid sina hantverksmässiga metoder medans konkurrenterna i Europa och inte minst USA fokuserade på en omfattande fabriksmässig tillverkning, ofta till låga priser. Några enstaka tillverkare i England tillverkade armbandsur i mycket blygsam skala.

Företaget J.W. Benson grundades 1847 i London. Verksamheten bedrevs företrädesvis med handel av inköpta ur från olika tillverkare men där bedrevs även en egen tillverkning under eget namn. Tillverkningen av armbandsur inleddes redan 1914 men fick ett abrupt slut under första världskriget. Tillverkningen upphörde och ersattes av importerade ur från Schweiz. (Se sista bilden i galleriet som visar ett exempel på detta. Det uret har ett schweiziskt urverk från Tavannes/Cyma och silverboett stämplad 1927 i Glasgow av J.W. Benson).

Lägg märke till att armbandsurets utförande till stor del överensstämmer med de engelsktillverkade fickuren från samma tid.

Silverboett med gängad fram- och baksida, förgyllt kraftigt urverk, blånerade verksskruvar, engelsk spetstandsankargång, emaljerad urtavla, visarställ med tryckstift. Diam. ca 36 mm.

Uret tillhörde en pilot inom RAF under andra världskriget och det har sannolikt tillhört dennes fader.

Privat ägo

Juli 2022 – UTSTÄLLNINGSMODELL – Kronometergång

UTÄLLNINGSMODELL – Kronometergång

Av Paul Ditisheim född 1868 död 1945 La Chaux-de-Fonds, Schweiz. Märkt; ECHAPPEMENT A DETENTE RESSORT NO 53011 PAUL DITISHEIM A LA CHAUX-DE- FONDS. Privat ägo

Modellen är tillverkad omkring 1915 av Paul Ditisheim som var en av Schweiz mest kända urmakare under sent 1800- och tidigt 1900-tal. Han blev berömd för sina kvalitetsur med patenterade balanser. Modellen är avsedd för utbildnings- och utställningsändamål. Den har ägts av AB Rätt Tid i Malmö vars chefsurmakare, Bertil Nilsson, fick den som gåva av företaget i samband med sin pensionering.

Privat ägo

Ref. https://en.wikipedia.org/wiki/Paul_Ditisheim

Ref. Se artiklar om Paul Ditisheim i TID-SKRIFT årgång 6/31-33, 7/4-7, 8/37-43, 9/24 samt 10/6.

Foto huvudbild: Jenny Eliasson, Malmö Museer Galleribild Peter Borgelin

Juni 2022 – PUJA ”Pneumo-termomekanisk rotor”

Patenterad 1941

Klockan blev patenterad 1941 av Karl Jauch från Jauch und Schmidt Uhrenfabrik JUNDE i Schwenningen, Tyskland.

Produktionen startade 1945 Urverkets främre verksbotten är gjort av zink på grund av att man hade brist på mässing kring andra världskriget. Namnet PUJA har bildats av de första bokstäverna i Paul-Ulrich JAUCHS namn vilken var uppfinnarens far.

En PUJA- klocka är ett standardurverk försett med en balans eller en pendel där fjädern dras upp med hjälp av en pneumo-termomekanisk rotor. Två Z-formade glasbehållare fyllda med alkohol bildar en rotor kopplad till urets uppdragningsfjäder. Längst ner finns en värmekälla, ett motstånd som matas med nätspänningen 220 volt motsvarande dagens 230 volt. Motståndet värmer upp alkoholen i den nedre glasbehållaren till kokpunkten 78°C. Alkoholen expanderar, avdunstar och flyttar till den andra glasbehållaren. Då förflyttas tyngdpunkten och rotorn snurrar medsols ett kvartvarv. Den andra glasbehållaren hamnar ovanpå värmekällan och hela processen upprepas om och om igen. PUJA-klockans fördel jämfört med andra elektriska klockor är att den är oberoende av frekvensen och att den även kunde klara av ett längre strömavbrott.

Systemet utvecklades under andra världskriget en tid då både den korrekta frekvensen och elleveransen var ett problem. Nackdelen var en ganska hög strömförbrukning och en ömtålig drivenhet. Det finns inte så många PUJA klockor bevarade med hela
glasbehållare.

Privat ägo

© Text: Utställningskatalogen TICK TACK 2019 – en utställning om klockor och tid.
I samarbete Med De Gamla Urens Vänner i Malmö

Foto Jenny ELiasson, Malmö Museer

Maj 2022 – KIENZLE ”Westminster”

”Westminister” – lanserad omkr. 1913

Kienzle grundades 1822 i Schwenningen (Schwarzwald) av Johannes Schlenker. Företaget, som fortfarande lär existera, tillverkade förr framförallt större ur såsom bordsur, väggur och inte minst väckarur. 1939 arbetade hela 3.500 personer i fabriken. I Tyskland tillverkades mängder med väckarur och konkurrensen bland de olika tillverkarna var hård och det gällde att profilera sig. Kring sekelskiftet 1900 fanns ett stort antal tillverkare och modeller som utmärker sig i form och funktion och för en samlare finns det mycket att välja på till en ringa peng!

Westminster är en välkänd melodi för slagverk i större ur, särskilt berömt är slaget då det nyttjades av Edmund Beckett Denison i samband med konstruktionen av världens mest berömda publika ur – ”Big Ben” – i London som färdigställdes 1859.

Kienzle lanserade sin patenterade modell ”Westminster” med väckning via ett spelverk på fyra klangskålar omkring år 1913. Modellen, som enligt jubileumskatalogen fanns i tre varianter, blev ingen succé av bevarade exemplar att döma. Väckaruret spelar högljutt(!) sin melodi på inställd väckningstid och det finns en rejäl avstängningsspak till höger upptill på det förnicklade fodralet. Traditionellt urverk med stiftankargång. Lägg märke till den stora vindfånget i urverket som styr hastigheten på melodin.

Privat ägo

April 2022 – URMAKARNA CALLERSTRÖM

Urmakarna Callerström

En omfattande artikel publiceras i TID-SKRIFT Årg. 14 baserad på efterforskningar kring den mångfacetterade Urfabrikören och ”Capitainen” Eric Johan Callerström som var född 1767 i Alseda, Jönköpings län. I artikeln framgår att Callerström hade ett turbulent liv som innefattade tre konkurser, flykt från ett ”gäldenärshäkte”, minst sju barn varav två med hushållerskan och ett trist avslut på Danvikstulls Hospital 1839.

Hur han klarade av att leverera avancerade Sadelur till högt uppburna kunder under ett turbulent liv är en gåta. Sadeluren som troligen är tillverkade under perioden 1820-1830 har förgyllda mässingsboetter i fickursform (ca 90 mm i diameter) och är försedda med självslag och repetition. De förekommer med flera olika gångarter, (spindelgång, sullygång, duplexgång samt ankargång). Bildsviten visar No 104 resp. No 115.

Privat ägo

Mars 2022 – EXACTA PENDYL & LODURSVERK – AB RÄTT TID MALMÖ

EXACTA – RÄTT TID AB, grundat 1923 av Otto Jansson i Malmö

Under varumärket ”Exacta” lanserades ett svenskt pendylverk och även ett lodursverk. Urverken, som konstruerades 1944-45 av den skickliga urmakaren Eric Nilsson på Rätt Tid i Malmö, kom i produktion först 1947. Serieproduktionen lades ut på den välkända kameratillverkaren Victor Hasselblad i Göteborg. Senare flyttades tillverkningen till Malmö och verkstaden ute vid Segevång.

ASU – RÄTT TID

Grundat 1923 av Otto Jansson, AB Rätt Tid – verkstad, verktyg, urdelar och viss egen tillverkning, Ger ut Urnyheterna 1943-1972- Skandinaviens ledande urmakeriföretag med 30-tal butiker i Sverige och över 200 anställda när det var som störst. Pionjär inom postorderförsäljning med förmånliga villkor. Egna ”märken” ASU och Tärnan – import fr Schweiz

Ref. TICK TACK – en utställning om klockor och tid. I den tryckta utställningskatalogen publicerad 2019 finns flera föremål avbildade och beskrivna.

Samtliga föremål är i privat ägo.

Startbild samt galleribild 1 Jenny Eliasson Övriga foton Peter Borgelin,

Februari 2022 – HAMILTON – 2-dygns däcksur

Hamilton Watch Co, grundades 1892 i Lancaster, Pennsylvania, USA

Andra världskriget kom som en överraskning för alla inklusive urtillverkarna. Behovet av precisionsur för militära ändamål ökade explosionsartat. Efterfrågan på såväl skeppskronometrar som däcksur var enorm. I USA masstillverkades på kort tid ett nykonstruerat precisionsur som skulle motsvara Marinens högt ställda krav.

”Model 22” är beteckningen på däcksuret som lanserades 1941. Den kraftiga boetten av metall är 71 mm i diameter och urets vikt utan bärlåda uppgår till drygt 300 gram. Urverket som dras upp via en dammtät uppdragskrona kl. 12.00, har en extra lång (ca 1,5 meter!) och tunn uppdragsfjäder som bidrog till jämn kraft. Gångtiden är 2 dygn och det finns en uppdragsindikator under kl. 12. Det dekorerade och förnicklade urverket, ca 60 mm i diameter, har 21 stenar och ankargång. Balansen som är justerad i sex lägen är ej delad och utförd i nickel/silver(18%). Balansens skänkel var tillverkad av Invar liksom Breguetspiralen. Balansen ändrar form och blir oval vid temperaturförändringar, detta kombinerat med spiralen bidrog till att uret i princip var okänsligt för temperaturskiftningar. En helt ny men mycket lyckosam konstruktion av Hamilton framtagen mitt under brinnande krig.

Model 22:s precision var extraordinär och det anses vara ett av de mest precisa mekaniska uren som någonsin tillverkats. Test visade att däcksuret t.o.m. överglänste vissa skeppskronometrar. Omkring 10.000 exemplar tillverkades under åren 1941-1942 och varianten med uret upphängt i en kardan med trälåda producerades i ca 13.000 exemplar under samma tidsperiod.

Bilderna visar två identiska däcksur tillverkade omkring år 1942 (verknr 2F8417 respektive verknr 2F7405). Utförlig data om de enskilda uren finns att utforska på nätet.

https://pocketwatchdatabase.com/search/result/hamilton/2F8417

Om balansen; https://pocketwatchdatabase.com/reference/patent/2356911

Om boetten: https://pocketwatchdatabase.com/reference/patent/2352889/hamilton-chronometer-watch-case

Ref. MILITARY TIMEPIECES av Marvin E. Whitney.

Se även artikel “Hamilton visade den rätta tiden både på spåret och i kriget (WWII)” Tid-Skrift Årg. 5 – 2013, sid. 39-40.

Uren är i privat ägo.

© Text Peter Borgelin
Bilder:
Startbild samt galleribild 1-3 Jenny Eliasson
Galleribild 4-5 Peter Borgelin
Galleribild 6-7 David Penney.

Januari 2022 – ANGELUS CARILLON

Bröderna Albert & Gustav Stolz grundade en urfabrik i Le Locle, Schweiz, 1891. Den mångfacetterade tillverkningen, som bestod av bordsur, väckarur, fickur och armbandsur, lanserades under varumärket ”Angelus”. Namnet skall associera till katolska kyrkklockor. Företaget som verkade ända in på 1970-talet är känt för god kvalitet på sina produkter och det fanns ett tydligt fokus på att lansera ur med såväl annorlunda design som säregna konstruktioner. Angelus kalender -och slagverksmekanismer i såväl stora som små ur är någonting extra.

Bordsuret ”Carillon” som lanserades omkring 1945 är ett bra exempel på Angelus mångfacetterade tillverkning. De eleganta bordsuren finns i ett förvånansvärt stort antal utföranden när det gäller urens design. Merparten av uren är märkta på undersidan: ”MODELE DEPOSÉ” vilket betyder att det finns ett mönsterskydd.

Det högklassiga urverket som har åtta dygns gångtid är försett med schweizisk ankargång av fickurskvalitet (kaliber 160, 26 linjers, ca 60 mm i diameter). Urverken från den tidiga tillverkningen har Glucydurbalans (en legering av beryllium, koppar och järn) med Breguetspiral, anglerat rubinankare, dekorerad verkbotten m.m. Slagverksmekanismen har en säregen centrifugalbroms för reglering av hastigheten på slagverket (se bild på No 415 i bildspelet). Uren har hel- och halvslag mot en väl avstämd klangspiral. https://www.youtube.com/watch?v=jzJRq3E-aic

Såvitt bekant är varje Carillon-ur numrerat undertill. I bildspelet finns bilder från några olika ur. Det fyrkantiga uret (No 1171) är sannolikt från den sista produktionen på 1970-talet. Merparten av urtillverkarna fokuserade då på kostnadsbesparingar vilket syns på verksbilden för No 1171. Enklare gångparti, ingen högklassig polering av ankare eller dekor på verksbotten. Den vackra och väl avstämda klangen för slaget var dock intakt under hela tillverkningsperioden.

Samtliga ur är i privat ägo.

No 415, tavelsidan med slagverksmekanismen

December 2021 – JUNGHANS CHRONOMETER

Junghansfabriken i Schramberg drabbades hårt av andra världskriget men lyckades liksom en fågel Fenix resa sig ur askan och redan på 1950-talet var det en omfattande urtillverkning igen på fabriken som grundades redan 1861. JUNGHANS är mest känd för större ur och då kanske främst väckarur. Redan på 1920-talet tillverkades emellertid armbandsur och 1951 lanserades: ”JUNGHANS CHRONOMETER”, kaliber J82/1, med centrumsekund. Urverket som är av god kvalitet har JUNGHANS patenterade stötsäkring för balanstapparna, balansring typ Glucydur (en legering av beryllium, koppar och järn) med skruvar, planspiral typ Nivarox med micrometerruckning. Möjlighet till inställning av exakt tid vid utdragen krona (urverket stoppas).

Modellen med kaliber J82/1 tillverkades i detta utförande 1951-1960.

Anm. Urverket är märkt D8 och enligt en ej verifierad källa är detta en tillverkningskod för augusti 1954.

Herrarmbandsuret med boett av doublé och bakstycke av stål är i privat ägo.

Reklambild från nätet ca 1960.

November 2021 – ”Jacquemart”

Kring Sekelskiftet 1800 tillverkades fickur på beställning för välbeställda klienter som inte nöjde sig med att uret endast visade tiden. Fickuret med rörliga figurer, s.k. ”Jacquemart”, är troligen tillverkat i Schweiz omkring år 1810.

Förutom att visa tiden med tim- och minutvisare så finns det ett repetitionsverk som aktiveras genom att trycka in bygeln ovanför kl. 12.00. Uret slår antal timmar och passerade kvartar på en klangspiral som ligger dold för betraktaren som ser på skådespelet med urtavlans rörliga figurer. Kniven slipas på slipstenen, handen och hjulen rör sig och det kanske mest iögonfallande är när änglarna slår på klockorna, den vänstra ängeln slår antalet timmar medans den högra slår kvartar, allt sker synkroniserat med slaget. Urtavlans sceneri är troligen utfört i flerfärgat guld.

Fickuret som har spindelgång och boett av guld tillhör Malmö Museer.

Foto Jenny Eliasson

Oktober 2021 – GÖKUR – ”MADE IN SWEDEN”

En omfattande masstillverkning av gökur äger fortfarande rum i Schwarzwaldområdet i Tyskland där gökuren har tillverkats sedan 1700-talet.

Det här exemplaret är ovanligt såtillvida att det är tillverkat i Sverige omkr. 1949 av

AB WESTERSTRAND & SÖNER

Det mörklaserade fodralet samt ”göken” är tillverkat av trä. I princip har man nyttjat ett vanligt fjäderdrivet väggursverk och ersatt slaget med armar till de två bälgarna. Göken vickar bara lite men kommer inte ut som på ett ”äkta” gökur. Såvitt bekant förekommer endast denna modell med fjäderdrift. Fodralen finns i olika varianter.

Tillverkningen av svenska gökur blev ingen framgång och bevarade exemplar är relativt sällsynta och väl värda att ta vara på!

AB Westerstrands grundades i Töreboda av urmakaren Yngve Westerstrand 1906.

Företaget beskrivs 1943 i bokbandet veriges Privata Företagare (se bildspel!).

Gökuret är i privat ägo.

Övriga illustrationer:

AB Westerstrand & Söner, exportkatalog 1949

Sverige Privata Företagare 1943

September 2021 – ”Mysterieuse” Armand Schwob & Frére

Ett så kallat Mysterieuse-ur. Patent 1888-1889 av Armand Schwob & Frère, La Chaux-de-Fonds, Schweiz. (Privat ägo)

Urmakare har försökt att överraska med uppseendeväckande ur i alla tider. En mekanisk tilläggsfunktion i form av en automat kombinerad med ett ur har förekommit i såväl stora som små ur. En sådan tilläggsfunktion väckte beundran men var begriplig för de initierade. Med de s.k. mysterieuse-uren var syftet annorlunda. Tanken var att betraktaren inte skulle begripa hur uret var konstruerat..

Guldboetten på fickuret har glas på båda sidor. Urtavlan är genomskinlig visarna tycks sväva fritt!

För åskådaren är detta oförklarligt. Hur kan visarna på fickuret sväva fritt. Var är alla kugghjul och urverket?

Bakom den guillocherade fronten döljs ett litet urverk med cylindergång. Tiden visas via en glasskiva med en kuggkrans som är dold för åskådaren. Tryckstiftet kl. 1 är för att öppna fronten på uret och rätt tid ställs in genom att vrida glasskivan för hand. Fickuret är sannolikt tillverkat omkring 1890-1900. Urstället av trä, metall och spegelglas är tillverkat omkr. 1930 och har ingen anknytning till fickuret.

Fickuret och urställer är i privat ägo.

Foto Jenny Eliasson. Patentritningen från år 1889 är hämtad från nätet.

Augusti 2021 – Gustav Becker ”Kriegswecker Brummer” 1914

Väckarur i form av en projektil (privat ägo)

Uret har digital visning av timmar och minuter och är tillverkat i Tyskland under första världskriget av firma Gustav Becker. Modellen kallades för ”Brummer”. Uppdragning och visarställning av tid samt alarm (väckning) sker från undersidan av uret. Den höga väckningssignalen ljuder från toppen av projektilen. Uret lanserades i samband med första världskriget.

Väckaruret är i privat ägo.

Foto Huvudbild = Jenny Eliasson. Foto nr 2 katalog Gustav Becker 1914, bild hämtad från NAWCC forum.

Juli 2021 – VIKING CHRONOMETER

Sveriges Urmakare Aktiebolag – SUAB grundades 1906. Företaget saluförde importerade fickur, väckarur samt armbandsur under varumärket VIKING. På 1940-talet lanserades ett herrarmbandsur med urtavlor märkta ”CHRONOMETER *VIKING* – SPORT VATTENTÄT INCABLOC”. Uren är tillverkade av firma CORTEBERT i Schweiz som är en välkänd urtillverkare i Schweiz, grundat av Abraham-Louis Juillard 1790. De förgyllda urverken (Kal. 677) är vackert dekorerade och av god kvalitet med skruvad motsten för gånghjulet och Breguetspiral. Samtliga kända exemplar är med stålboetter som på insidan är märkta:”Pansar-Boett ROSTFRITT SANDVIKEN-STÅL *VIKING* Imp.” Uren har inte tillverkats i någon större omfattning och urverken i detta utförande tycks endast förekomma i Viking-uren.

Samtliga föremål är i privat ägo.

© Text & foto Peter Borgelin
Foto Huvudbild = Jenny Eliasson. Galleri Foto nr 1,3,4 = Peter Borgelin, foto nr 2 = Jenny Eliasson.